Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-235
per efter en pil ur kogret: är det väl blodtörstens vilda lidelse
som stelnat i hennes sköna anletsdrag, inger hon fasa och
afsky, såsom allt hvad vi om hennes Tauriska namne höra och
föreställa oss? Långt derifrån! Som hennes, sådant är uttrycket
i en själfull qvinnas hållning och blick, då hon försvarar
något godt: hon synes rädd och trotsande på en gång. Skogens
ädla djur, gudinnans älsklingsdjur, har blifvit ofredadt af
någon oberättigad jägare, och tar sin tillflykt till den
framsväf-vande beskydderskan; — i detta ögonblick har mejseln
förevigat hennes bild. Varningsvis bör jag påminna, att om man
går till betraktande af detta utmärkta, af alla tider
beundrade konstverk med den, äfven i många böcker och deribland
belt nya (t. ex. Lübkes Kunstgeschichte. Berlin 1860)
nedskrifva tanken att få se en jagande Diana, man ställt en mur
emellan sig och det rätta intrycket. Diana på jagt åtföljes af
en hund, och bela hennes väsende strålar då af fröjd öfver den
snabba pilen, hon är, som Homerus säger, ioxtaiQU.
Det vore dystert och nedslående, att från
Versailler-Dia-uas idealiska gestalt. vända sig åter till den Tauriska Artemis
barbariska, menniskofiendtliga skepelse, vore icke denna
sednare ett bevis, att råhetens makt är oberättigad, att anden
arbetar på dess förintelse och icke ger sig tillfreds, innan ban
vunnit segern. Bild och bildning likna hvarandra, såsom en af
våra finkänsligaste skalder och konstdomare nå£ongång yttrat,
icke blott till ljudet, men äfven till sitt djupare väsende och
bela sin utveckling. Sådan bildning ett folk eger, sådana
bilder skapar det ock, vare sig i myt, i dikt, i toner, i färger
eller andra kroppsliga formämnen.
Hvilket folk tillhörde då denna i den Grekiska
litteraturen städse såsom något längesedan förgånget ihågkomma
Artemis kult’? hvilket folk afbildade deri sig sjelf, sin sed, sin själ^
sin känsla? Enligt Dubois de Montpéreux som på slutet af
1830-talet bereste Kaukasien och södra Ryssland samt användt hela
2 månader ensamt för uppmätande af det yngre Chersons
ruiner, den vester om nuv. Sevastopol vid den s. k.
Karantäns-bugten belägna stads, under hvilken templet i en sednare
period borde, — enligt denne visserligen ofta mera omständlige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
