Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
inhemska genom fremmande kult blifvit fremmande för den
na-tionalreligiösa känslan, uppstå sägner sådana som den om den
Tauriska gudinnan".
Lemna vi således, efter att hafva blottat dess
godtycklighet, den negativa, aldrig på omöjlighets frågor och tvifvel
uttömda kritikens ståndpunkt, så tala för den redan af mig
yttrade meningen förnämligast följande trenne positiva skäl: 1)
Taurernes namn är Semitiskt, det kunde öfversättas
„bergsboer;" 2) den Tauriska jungfrugudinnan iir Fenicernes Astarte;
3) många enskilta fakta ådagalägga, att Fenicerne långt förv,
Grekerne hade bosatt sig på Krims kuster.
Hvad det första påståendet beträffar, behöfver man blott
slå upp Oastelli lexikon för att finna i Kaldeiskan I hora, i
Syriskan thuro, i Samaritanskan thaur, i Ethiopiskan dahr, i
Arabiskan Ihaur och tliur — alla dessa uttryck för betydelsen
„berg", „klippa". Härtill må läggas, såsom mindre säkra
kom-parationer. Hebreiskans Ssor, Feniciskans (hor (To’gog, Polyb.),
Puniskans thaur (Tixvqos, Diod. Sic.). Till samma rot, ehuru
något derifrån aflägsnade, höra lokalbenämningarna Taurus,
såsom flera berg, t. ex. i M. Asien och på det af Fenicer
koloniserade Sicilien, kallades, det redan förutnämnde Tyrus vid
Dniestern och otaliga andra dylika för högländta och klippiga
orter, hvarest Fenicer bodt. Häraf följer visserligen ej direkte
att Taurerne i Krim sjelfve voro Semiter, ännu mindre att de
voro Fenicer, blott att de blifvit uppkallade af ett Semitiskt
folk, — liksom ju ock Scythernes namn (af Skytt, Grimm.) är
Indogermanskt, ehuru de till sin börd sannolikt voro Finnar.
Etymologin bevisar emellertid, att Semiter måste hafva besökt
Krims bergskust och gifvit det derboende folket namn. Att
åter desse besökande Semiter voro just Fenicer, kan enligt
hvad i det föregående erinrats om desses sjöfart icke gerna
betviflas.
2) För parallelen eller hellre identiteten emellan den
Tauriska Artemis och Astarte vill jag blott hänvisa till Movers lärda
och, synnerligast i dess två sednare delar, epokgörande arbete:
„Die Phönizier". Dock bör jag ej fördölja, att Welcker i sitt
nyligen utgifna, men redan i många år af hela den arkeologiska
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
