Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-285
bemödanden för liturgin. 1 förteckningarna öfver Svenskar och
Finnar, hvilka genom Jesuiten Possevin blifvit intagna (1579,
1580). i de katolska seminarierna i Braunsberg och Olmiitz,
läses angående Finnen Olaus Sondergeltus, hvilken med äkta
Finsk envishet vidhängde sin Lutherska trosbekännelse, följande:
„Quod ad ipsas catalogi personas attinet, primus in ordine,
Olaus, qui erat acerriinus Ecclesiae eatholicae persecutor, et
minister haereticus, cupit post Philosophiae studia absoluta
posse Theologiam audire; quae nondum potuit praelegi ordinate
in Collegio Olumueensi, rebus ejus Collegii hoc nou ferentibus.
Huic vero eura data est Finlandicae Grammaticae conscribendae,
ut postea item eam in linguam vertatur Catechismus".
Huruvida ifrågavarande Finska grammatik blifvit fulländad och hvar
manuskriptet till densamma kunde finnas, är mig väl obekant,
men redan dess blotta omnämnande bör dock inregistreras i den
Finska litteraturhistorien, såsom ett det icke minst vigtiga intyg
på den Fennomani, hvilken i många hänseenden vackert
karakteriserar Johan Hl:s styrelse. Detta är veterligen den äldsta
Finska grammatik, som skrifvits eller förberedes, inemot 3/4
sekel äldre än den, med hvilken katalogen i lektor GottlüNDS
besynnerliga „Forskningar uti det Finska språkets grammatik"
begynner, d. v. s. Aeschillis Petraei (Åbo 1649), hvilken
sednare åter tillhör samma tid som Kollanii lagöfversättning.
Slutligen vill jag och här offentligen besvara några
mundt-ligen men af sakkunnige för mig yttrade tvifvelsmål, huruvida
Ljungos år 1852 på Societetens bekostnad aftryckta
öfversättningar noggrant samstämma med deras manuskripter. Väl borde
redan utgifvarens namn vara en borgen härvidlag. Man borde
ock tro honom, då ban i företalet bl. a. säger: „Det händer
någon gång dem, som ej sysselsatt sig med läsning af äldre
handskrifter, att de anse olikheten i ordens skrifsätt, eller fel i
afseende på skiljetecken, härröra af brist på nödig
uppmärksamhet hos utgifvaren. Men förhållandet är verkligen motsatt,
och om i aftryck af gamla skrifter fullkomlig regelmässighet
befinnes, saknas icke anledning att tvifla på utgifvarens
noggranhet. Hos Ljungo förekommer ofta samma ord skrifvet på olika
sätt tilloclimed i en och samma period" o. s. v. Men af klan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>