Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-296
der fastnar alltid något, tillochmed hos de fördomsfriaste och
mest opartiske. Man erinre sig den lumpna strid, som för en
mängd år tillbaka fördes öfver de förmodade motiver, sopi
förmått Arvidsson, att i sin ■ stora kollektion införa äfven några
sådana dokumenter, som förut voro offentliggjorda i Handlingar
till upplysn. i Finlands kyrkohistorie. Då hette det, utan
ringaste bevis, att brist på noggranhet hos den förre utgifvaren
föranledt den sednares åtgärd. Annorlunda talar Arvidsson sjelf
i bref, som ännu finnas i behåll. De verkliga skälen voro dels
hans samlings afsedda relativa fullständighet, dels att han
stundom ej ännu öfverfått till Sverige det samtidigt i Finland
utkomna häftet, dels att han egde tillgång till sjelfva originalet,
då den Finske utgifvaren följt en sekundär källa, dels att hau
allsieke egt den handling, som hans föregångare. Men äfven
antaget, att i dessa jemförelsevis mindre vigtiga akter någon
oaktsamhet å ena eller andra sidan skulle förekomma, så bevisar
sådant platt ingenting, då livar man vet att den sak, icke de
bokstäfver ett ord, eller de skiljetecken en sats innesluter, i
historien äro af betydelse. Det ligger ofta i den sakkunnige
af-skrifvarens skön att pröfva, till hvad grad ban bör slafva efter
manuskriptet, äfven der dettas skrifsätt är förvillande, men med
en liten (för dess beviskraft oväsendtlig) ändring kan
tydliggöras. Ett exempel tydliggör min mening. Väl har jag ej sett
det original, hvarur Arvidsson aftryckt det äfven i nu anmälda
Anteckningar citerade förläningsbrefvet åt lagöfversättaren
Andeks Michelsson (Handl. X N:o 107), men är vid jemförelse
af detsamma med det, mutatis mutandis, likalydande till
Henrik Jakobsson afgångna (meddeladt i Anteckningarnes not 22)
öfvertygad, att (för att ej säga mer) åtminstone här ett komma,
der ett kolon af honom blifvit tillsatt — och detta med rätta,
ehuru jag, som liade att göra med ett mindre läsligt manuskript,
icke tillät mig något sådant. — Det nu andragna vore dock
för ingen del lämpligt att försvara enahanda godtyckligheter
eller, må vara, blunder, der det aftryekande dokumentet har,
utom sin historiska (förtäljande), äfven en linguistisk eller
juridisk betydelse. Våra gamla lagöfversättningshandskrifter måste
publiceras fullkomligt „diplomatiskt"; man eger ej frihet att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
