Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
bergen, hade redan slutat sin vandel, då menniskan, skapelsens
herre, begynte taga sina första steg på den för hennes existens
redan förberedda jorden. Men undersökningar och upptäckter,
som blifvit gjorda under de senare åren, hafva, sammanställda
med äldre observationer, framkallat vigtiga tvifvelsmål emot denna
lära, ehuru den stödde sig på en så stor auktoritet som Cuvier,
hvilken först utförligen utvecklade densamme. Numera synas
geologerna vilja antaga, att slägtets äldsta representanter lefde
samtidigt med nämnde djurarter och i allmänhet redan under
den period, som föregick och afslöts med jordens sista stora
gestaltningsmetamorfoser. Menniskan framträdde, med ett ord,
icke i alluvial- utan redan i diluvialperioden, hvarunder vissa
delar af jorden, som nu åtnjuta ett tempereradt klimat, voro
betäckta af is, medan andra ännu lågo under vatten eller ock
redan voro beboeliga för menskliga varelser.
Det kan ej vara afsigten att här sammanställa de fakta,
som tala för denna måhända af de flesta geologer numera
hyllade åsigt. De allmänna resultaterna af de hithörande
undersökningarna i Skandinaviens torfmossor och de Schweitziska
sjöarna, likasom af kalkstensgrottorna på flere ställen i Europa
äro ock redan temligen allmänt bekanta. Här skall endast
omnämnas ett par märkvärdiga fakta, som under loppet af
innevarande år tillkommit för att ytterligare styrka den nya läran
om menniskoslägtets geologiska ålder.
1 dalen af floden Somme i Picardie vid städerna Amiens
och Abbeville hade Bouciiek de Perthes sedan år 1838
samlat en stor mängd allehanda fornåldriga stenredskap. De
gräf-des ut ur de grus- och sandlager, som hvilande på kalksten,
här utbreda sig i parhundra fots mäktighet och derifrån material
tages ej mindre för fästningsverkens reparation än för
tegelslagning och chaussébyggnad och hvarigenom genomskärningar
blifvit gjorda från 20 till 35 fots djup. Tillsamman med fossila
ben af mammut, rhinoceros, björn, hyena, häst och andra
fyr-fota djur anträffades der en stor mängd stenverktyg, bestående
af flintknifvar, spjutspetsar och särskilda huggredskap, mer eller
mindre väl tillverkade. Ehuru nu dessa redskap bära alla
tecken af att vara formade af menniskohänder och anträffas ej blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
