Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
ett strängare klimat, emedan de endast hos nordiska eller
högalpina species äro utbildade. Naturens sträfvan att skyla det
tama fårets *) genom förnyade klippningar nakna kropp har
ända till den grad utbildat ullhåren på bekostnad af
konturhåren, att de sednare mer eller mindre försvunnit — och häri
har man trott sig finna graden af fårets förädling! Hos
förvildade får återgår derföre hårbeklädnaden till sitt normala
förhållande, men den ursprungliga stamformen kan deremot aldrig
fullkomligen återställas, emedan åtminstone alla nuvarande tama
raser äro blänningar. Man känner visserligen icke fullkomligen
på grund af noggrannare vetenskapliga undersökningar
hybridi-seringens inverkan på skelettbyggnaden o. s. v., men hvarje
hittills vunnen erfarenhet har emellertid lärt oss att härigenom
framkallas eudast quasi mellanformer, hvilka ofta förete särdeles
egendomliga oregelbundna d. v. s. icke-konstanta afvikelser,
öfvergående stundom ända till fullkomlig missbildning. Härmed
öfverensstämma äfven de flesta tama djurraser: fåret t. ex. visar
en betydlig anomali i det stora antalet af svanskotor och t. o.
m. ofta nog i antalet af horn. Ännu mycket större oregelbundna
afvikelser anträffas hos skilda dufraser. Det är bekant att
ving-och stjertpennornas antal hos foglarna i allmänhet är så
konstant, att t. o. m. flere familjer och grupper häri öfverensstämma
med hvarandra. Den vanliga klippdufvau, som numera allmänt
anses som den egentliga grundformen till de skilda tama raserna,
har — liksom dess närmaste samslägtingar — endast 12
stjert-pennor, men lios en af dessa liybrida varieteter, den s. k.
Co-lumba Vivia laticauda (die Pfauentaubé), anträffas stundom ända
till 34, enligt Darwins egen uppgift ända till 40, men detta
antal är ej konstant, liksom det är fallet med andra afvikelser
hos dessa tama raser i skelettbyggnaden o. s. v. En annan
missbildad varietet, C. 1. percussor (die Klatschtaube),
sammanslår vingarna under flygten ganska ofta så att de afbrytas och
*) Några sydländska fårraser, t. ex. Ovis longipes eller guineensis hafva
inga ullhår; det är derföre en möjlighet alt dessa härstamma från
ursprungliga arter, hvilka icke lefvat på några högre berg, åtminstone yttrade
sig J. A. Wagner 1836 (i Schrebers Säugetliiere) emot den åsigt, att
A-frikas klimat förvandlat nil till hår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
