Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
värda Turkiska kulturfolk. Efter honom hafva v.
Hammer-Purgstall och Fr. v. Erdmann (sednast i sin "Temudschin"
men såvidt dertill slutes af namnlikheten, är hypotesen lika godtycklig
som om någon ville förmoda, att alla de personer, hvilka i Finland
kallas Finnar fordom och genom sina uranor gjort mera skäl för denna
benämning än numera. Hvad åter Castréns öfriga grunder vidgår,
måste jag hålla dem för ännu mindre bindande, ty de äro mestadels blott
följder af det förhållande jag här anser nyttigt att påpeka. —
Uighu-rernes fädernehem är södra sluttningen af Altai, inåt Hög-Asien, vi
kunna, för att hafva en fast punkt, nämna nejden af Karakorum. Före
Thukius uppträdande voro de frie, men underkufvades af desse, tills
de åter i medlet af 8:de årh. blefvo desses herrar och slutligen, efter
det äfven många andra beslägtade dj’nastier vexlat i Hög-Asien, jemte
alla öfriga Turkiska stammar i början af 13 seklet kommo under
Mon-golerne. Den stora massan af Dschingischans härar bestod af
Turkar, hvilka under de ständiga krigstågen spriddes kring hela Asien samt
inåt Ryssland (der ock Turkar funnos förut). Redan på
folkvandringarnas tid hade dock ett parti af Uighurerne dragit sig öfver Bolortagh,
medan den förnämsta delen ännu qvarstannade på sina gamla
boplatser och mindre hopar trängde inåt Kina, der de ännu lefva, talande
det gamla Uigliur språket. Mot vester gingo dock alla större Turkiska
folkrörelser. Sedan de börjat öfverstiga Bolor blef Turan deras
gemensamma mötesplats, der de underkufvade den äldre Ariska
befolkningen (de s. k. "Tadschiks"). Turans vida slätter kunna anses för
alla Turkiska stammars andra fädernehem, såsom ock namnet
Turk-i-stan d. ä. "Turk-landet" nogsamt röjer. Redan i början af medeltiden
torde dock den Uighuriska nationaliteten få antagas (genom sin
bildning) hafva varit den här predominerande och hafva gifvit upphof åt
landskapsbenämningen "Ugrien". — Äfven Finnarnes uräldsta
utgångspunkt må (dock med mycken tvekan) medgifvas hafva varit Altai; tänkom
dock ej härvidlag på bergets södra sida, — ty då råka vi i en
labyrint, hvarur, såsom den historiska forskningen f. 11. står, ingen utgång
finnes. Huru härmed må vara, är det dock visst att vid den tidpunkt
då Uigurien, Ugrien uppstod, funnos redan Finnar i dess norra delar;
dessa voro Ostjakerne och Vogulerne, kanske ock andra stammar,
hvilka sedan vandrat bort mot Volga eller än längre vestvart. Det är
möjligt att Ostjakerne blifvit så kallade först af Turkarne, som i dem sågo
"fremlingar" (ett hypotetiskt etymon för namnet). Hvad Vogulerne
beträffar, så erinrar deras namn påfallande om Ugor, och de hafva
otvifvelaktigt erhållit det först såsom bosatta i Ugrien, ty sjelfva kalla de
sig Mansi. Af allt detta synes således, att Uigliur (Igür 1.
ügftr) är ett genuint folknamn bland Turkarne, men för vissa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
