Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
Leipz. 1862) lemnat spridda bidrag till det vidtgripande
ämnets utredning. Den grundlige Quatremère förberedde genom
betydliga samlingar ett närmare inträngande i de ost-Turkiska
dialekterna. Både såsom linguist och editor af Dschagataiska
texter har Beresin förvärfvat sig vackra förtjenster; det är
ock honom man har att tacka för kännedomen om en mängd
i Ryska biblioteker förvarade Dschagataiska manuskripter. I
Ivasem Begs Turkiska grammatik förekommer åtminstone en
liten början till komparation af vest- och ost-Turkiskan.
Slu-teligen har Zenker med berömvärd noggranhet upptagit det
hittills kända Dschagataiska ordförrådet i sitt stort anlagda,
ehuru ännu blott till ringa del utgifna Turkiska lexikon.
Ofverhufvudtaget kan således den ost-Turkiska forsknin
gen sägas befinna sig i ungefär samma läge som den Finsk
Uralska före Castrén. Vetenskapens väntan är med stort
deltagande fästadt på densamma; täta dimmor hänga väl ännu
öfver föremålen, men de hafva råkat i den rörelse, hvilken
ofta bebådar dagens ankomst. Det skall måhända lyckas att
i det Turanska, liksom förut i det Sibiriska, folkhvimlet
upptäcka så godt som okända stammar och tungomål, men
hufvudsaken blir i alla fall den att draga en skarpare rågång
mellan de nog chaotiskt i hvarandra inblandade
nationaliteterna, att framhålla deras egendomligheter, så att hvarochen
får sitt, att, med ett ord, kritiskt och tillika ur en gemensam
eller komparativ synpunkt behandla det väldiga,
mångförgre-nade materialet. För att detta må kunna ske (och har det
skett, så gifva sig konseqvensens för den Uralska
språkfrågan af sig sjelf) behöfver äfven Turan sin linguistiska apo-
Finska stammar blott en härledning eller öfverflyttning af
landskapsbenämningen. Vill man invända, att de vesterländske källornas Ugrier
bodde alltför långt i norr, så behöfves blott erinras, att Ostjakernes
stamsagor, enligt Castrén? uppgift, visa mot Jeniseis öfversta lopp,
hvarigenom vi redan betydligt nalkas Turan. Namnet, uppkommet i
södern, vandrade med folket uppemot norden. — Jag undertrycker alla
vidare gissningar i denna intressanta fråga, emedan man med skäl kan
hoppas, att Prof. Ahlqvists snart utkommande forskningar öfver
Ostja-kerne skola gifva fastare hållpunkter, än dem man f. n. eger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
