Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
ur en lösning i vatten eller utfällning derur eller aflagring
af pulveriserade deri uppslammade partiklar af äldre
bildningar, hvilka sedan genom upplyftning och torkning hårdnat
och antasrit stenens fasthet. De äro derföre i allmänhet kon-
O
struerade af horizontala lager, hvilka endast på sådana
ställen, der eruptioner eller upplyftningar af plutoniska bergarter
egt rum, blifvit ur denna sin ursprungliga ställning rubbade
och erhållit en större eller mindre lutning. De bestå af kalk-,
sand- och lerpartiklar i varierande proportioner samt
innehålla inbäddade qvarlefvor af de vexter och djur, som
existerat vid den tid, då de bildades, och skilja sig derigenom
väsendtligen ifrån de eruptiva, i hvilka sådana icke kunna
förekomma. Hufvudsakligen på grund af dessa organiska
re-liqvier indelas de i särskilda grupper, hvilka åter hänföras
till trenne hufvudformationer, den paleozoiska, primära eller
(såsom den fordom kallades) öfvergångsformationen, i
hvilken stenkolslagren utgöra den yngsta eller öfversta gruppen,
den sekundära, som slutar med kritbergen, och den tertiära,
hvilken är afsatt ofvanpå desssa. Men öfverallt på jordytan
är på de lägre ställen eller i fördjupningarne emellan
bergshöjderna klippgrunden betäckt förmedelst lager af lösa
partiklar, som vi kalle sand, lera, mergel, mylla eller i
allmänhet beteckne med benämningen jorcl, hvarmed förstås något
som är af lösare eller mindre fast konsistens än berg eller
sten. Dessa lösa jordhvarf räknades förut icke till de
egentliga geologiska formationerna, utan upptogos såsom ett
bihang dertill under namn af diluvium och alluvium, emellan
hvilka bestämningar den skilnad gjordes, att den förra
omfattade de jordlager, som kunde antagas hafva existerat före den
egentligen historiska tiden d. v. s. före menniskoslägtets
tillvaro på jorden, den senare deremot hade tillkommit under
de få årtusenden, som förflutit efter menniskans skapelse, och
ännu fortfarande bildas. Men i senaste tider har man
sammanfattat dessa antingen under en särskild formation,
hvilken man benämnt den qvaternära, eller åtminstone såsom en
egen grupp, hvilken man kallat den postpliocena.
Anledningen till denna benämning är den att man indelat den tertiära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
