Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
som detta. Jag fruktar endast att detta ämne är alltför
vidtomfattande för att kunna inpressas inom de behöriga
grän-sorna för ett sådant.
Vid något närmare betraktande så väl af de fasta
bergens yta som af de i fördjupningarne eller dalarne emellan
dem befintliga jordaflagringarne, finne vi hos beggedera en
mängd företeelser, hvilka ådraga sig vår uppmärksamhet.
Hvad de förra beträffar, varseblifva vi på dem spår af ett
ganska starkt ingripande yttre våld. De befinnas nemligen,
så vidt de icke genom menniskoåtgärd blifvit förändrade,
åtminstone på en, stundom på flere sidor afstötta eller afnötta,
slätslipade, ja likasom polerade och sedan iristade eller
skrå-made, ofta till en ganska betydlig höjd (ända till 5000, på
sina ställen 8000 fot) öfver hafvet. Denna afslipning är på
de berg, som en längre tid stått utsatte för luftens och
vattnets fria inverkan och isynnerhet sedan de blifvit beklädda
med en vegetation af lafvar, mindre märkbar, men om man
blottar lägre af jord betäckta ställen af dem, är den så
mycket mera i ögonen fallande. De refflor eller skråmor, man
på den slätslipade delen observerär, ega vanligtvis alla på
samma trakt nästan en och samma (på högst 10 à 12°
varierande) riktning. Detta observera vi i allmänhet (NB. i
största allmänhet) hos bergen. — Den lösa jorden åter
företer en dels horizontal, dels sluttande yta, Vanligtvis betäckt
af någon vegetation; undantagsvis utgöres den af nakna större
och mindre sandfält eller ock samlingar af kullerstenar, de
lägsta deraf öfverhölj as af större eller mindre
vattensamlingar, dels stående i samband med oceanen, dels derifrån
af-stängde. På ytan af jorden, så väl på den lösa delen som
på bergen, finne vi dessutom lösa stenar, stundom af enorma
dimensioner, oftare mindre; dessa äro ofta skarpkantiga utan
tecken till rullning eller nötning, eller också mer eller
mindre afrundade. Vid närmare granskning befinnas de
visserligen vanligast tillhöra samma bergart, som de närmast
belägne större bergshöjderna, men icke sällan äro de af en helt
annan beskaffenhet, sådan man finner den hos fasta berg
endast på ganska långa distanser derifrån. Den namnkunniga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
