Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
dradt, då detta part. ej kan hänföras till något annat än till
YQctyeiv. Då nu, enligt Classens uppfattning af
satsbyggnaden på detta ställe, i denna senare del ej finnes något objekt,
så nödgas man naturligtvis här tänka sig samma objekt som
i den föregående delen, på samma sätt som, om man på
svenska skulle säga: jag trodde mig böra beskrifva såväl de
handlingar, vid hvilka jag sjelf varit närvarande, som ock efter
anstäld undersökning hos andra, man icke kunde förstå detta
talesätt annorlunda än så att man i den senare delen tänkte
sig ordet dem, hvilket naturligtvis skulle hafva afseende på de
i den föregående delen omtalade handlingarna. Th. skulle
sålunda hafva redogjort endast för sitt förfarande vid
beskrifningen af de handlingar, vid hvilka han sjelf varit närvarande.
Så har Glassen visserligen icke uppfattat stället, men hans
interpretation leder till denna uppfattning och visar sig
derigenom vara oriktig. Det nödvändiga objektet till (yodtpeiv)
tTts^eX&mv kan ej sökas annorstädes än i orden tmv åh/.cov.
Dessa ord hafva alla de interpreter, hvilka vi anfört, öfversatt
med andere, likasom om de alldeles hade förbisett artikeln twj\
Ty att ol ä/.Xot icke betyder andra, utan de andra, de öfriga,
är en allmänt känd sak; men då denna betydelse icke på
annat sätt passat för dem, hafva de utan betänkande tolkat
ordet såsom om räiv alldeles icke funnos der. Denna artikel
är derföre, i vår tanke, en ovederlägglig vederläggning af alla
de försök att intrepretera detta ställe hos Th., hvilka härtills
blifvit gjorda. Fråga vi efter grunden till detta misstag hos
interpreterne, så ligger den nära till hands. De hafva
nemligen alla blifvit förledda till det antagande, att toov ct/./mr
vore motsatt till cahog i den föregående satslemmen och
följaktligen förstås om menniskor. Men till hvilket nomen dessa
ord böra hänföras, torde lätt synas, om man försöker att i den
förra satslemmen utsätta det framför ole bortlemnade pronomen,
da man får: d’jj.u (r/Süii tfct ) guy av) ravrcé ts (fQyct), o ig avxo g
TtuQrjy.cci — %u>v ujj.btv. Det torde nu genast falla en hvar
i ögonen, att Tavta (J’oycc) och to~v cü./.ow blifvit medelst
konjunktionerna ré och xai förenade, samt att således med
rü)v aÜMv förstås de öfriga handlingarna, d. v. s. de, vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
