- Project Runeberg -  Flygäventyr från hela världen /
22

(1947) [MARC] [MARC] - Tema: Aviation
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Per flyg till fasornas land, av Hans Bertram

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kl. 6,42 det efterlängtade, befriande ordet: »Land söderut!»
Klausmann har sett det. Blott en svag, gul strimma, — men
det räcker. Skarpt svänger maskinen åt söder. Med full gas
närma vi oss den räddande kusten. Jag har inte tid att
fundera över var vi kunna vara. I första skyddade bukt måste vi
landa. Sista droppen bensin kan vara förbrukad i vilket
ögonblick som helst.

Kl. 7,15 ligger »Atlantis» förankrad framför en sanddyn.
Det gick på en hårsmån när. Vår enda önskan är nu att få
sova. Det dröjer inte länge, förrän vi ha spänt upp
hängmattorna. Ingen tanke på och intet bekymmer för var vi ha
landat. Det som mest lugnar nu är att vi ha funnit land, att
veta maskinen väl förankrad i den skyddade bukten, — och
snart sova vi en djup sömn.

*



Jag tror inte att vi efter landningen hade klart för oss vad
det betydde, att vi landade på en obebodd kust. Nog gjorde
törst och hunger sitt till; säkert hade vi en känsla av osäkerhet
inför vad som kommia skulle. Nerverna ha lidit en smula av
nattflygningen och flygtimmarna över det öppna, vilda havet
utan land i sikte. — På så sätt förklarar jag nu våra överilade
beslut under de första timmarna och dagarna.

»Vi skola först och främst hämta en kanna vatten», menar
Klausmann, »det flyter säkert ut en bäck i viken.»

Vi äro övertygade om detta och tro att vi bara måste söka
ett par minuter för att finna sötvatten. Hur skulle vi kunna
tänka oss, att det skulle ta dagar, ja veckor, innan vi skola
finna en vattenpöl?

Jag tror, att vår situation klarnade en smula, efter det att
vi förgäves sökt ett par timmar efter vatten. Här är allt dött,
uttotkat och borttvinat. Då vi ströva omkring se vi den första
kängurun, i stora språng hoppar den i väg. Jag påminner mig
med en tvivelaktig känsla det sista våra vänner önskade oss
vid avresan från Java:

22

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Sep 26 19:11:33 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/flygaven/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free