Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ensam över Atlanten, av Kurt Björkvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var inte mycket, men hon blev i alla fall lättare att
manövrera, och det var jag tacksam för. Bensinsystemet var ordnat
så att de längre bak belägna tankarna tömdes först, sedan
belly-tanken och slutligen de båda främre bensintankarna. Jag
pumpade bensin för hand upp till falltankarna i vingarna. Ganska
snart kom jag underfund med att högra vingtankens mätare
häktat sig och bara visade fullt. Under resten av flygningen
använde jag den därför bara under de minuter, då jag
pumpade bensin till vänster vingtank. Bensinåtgången, som jag noga
beräknat för olika varv och hastighet under provflygningarna,
höll sig mellan 18 och 20 gallons per timme. Jag pumpade ur
baktankarna varefter det blev plats i vingtankarna för att lätta
stjärten så snart som möjligt.
S:t John passerade jag ovan molnen och såg aldrig staden.
Efter fem minuter lade jag bara om kursen till 104 grader. Når
jag sedan fortsatte över land ut mot Newfoundland lättade
molnen emellanåt, så att jag kunde göra positionsbestämning.
Jag hittade en stad på kartan och märkte att jag kommit för
långt norrut. Min hastighet till S :t John hade alltså i
genomsnitt varit något fördelaktigare än beräknat. Jag korrigerade
kusten efter ögonmått på kartan för att komma rätt på
Har-bour Grace. Det var inte nödvändigt att passera över Harbour
Grace, men jag ville gärna bli sedd, så att Floyd Bennet Field
kunde få rapport om att jag siktats och en uppgift om tiden.
Klockan två sände Huntington från Newiark en rapport om
vädret, och jag försökte få in den i radion. Det lyckades inte,
störningarna voro så svåra att skrällama i lurarna gjorde ont
i huvudet på mig. Jag måste uppge försöket. Jag måste
försöka få pejling för radiokompassen, men något galet var det
också därvidlag. Den gjorde felaktiga utslag efter vad jag
kunde iakttaga genom orientering efter kartan och den vanliga
kompassen. Jag brydde mig därför inte om att bråka med den,
och fast det var tråkigt att mista en så god hjälp vid kursens
hållande, var jag belåten att ha upptäckt det i tid och inte
för
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
