Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ensam över Atlanten, av Kurt Björkvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sökt flyga efter den i mörkret över Atlanten, då jag inte haft
några orienteringsmöj ligheter.
Landskapet under mig började bli högre och bergigare. Det
påminde rätt mycket om norra Sverige. Skymningen började
falla vid halvfemtiden, och halvsex var de kolmörkt. Jag
passerade Harbour Grace på hög höjd och blinkade med
ving-Ijusen för att signalera till dem. De observerade mig också och
rapporterade tiden. Jag hade nu flugit omkring 10 timmar, tog
höjden 7000 fot och stack ut över Atlanten.
Två timmar tidigare, medan jag ännu flög över Maine hade
kompasserna plötsligt blivit vilda. Jag misstänkte att det
berodde på vibrationerna i flygkroppen och stagade dem med
gummiband från Teds rikliga förråd. Om en stund stannade
de också. Det finns järngruvor i Maine, och det är inte
omöjligt att det var dessa som lekte med mina kompasser. Jag kunde
i varje fall inte iakttaga några ovanliga vibrationer i
maskinen.
Jag ville inte använda den vanliga belysningen på
instrumenten för att inte ta för mycket på batteriet, som jag alltjämt
hoppades kunna få användning för till radion. Motorn hade
generator som laddade upp det, men generatorn influerade
också kompasserna, och därför ville jag helst slippa ha den
igång för tätt inpå avläsningarna. Jag flög nu på
blindflyg-ningsinstrumenten och höll dem belysta med en ficklampa som
jag satt fast med gummiband intill instrumentpanelen.
Jag befann mig nu över Atlanten, och det kändes skönt att
äntligen ha kommit så långt efter en flygtid som nästan
motsvarade en tredjedel av den totala.
Vädret började bli sämre. I det svaga ljuset från ficklampan
såg jag att det blev grått utanför fönstren och förstod att jag
råkat in i moln och tjocka. Efter några timmar började det
snöa, och vinden ökade till storm. Snön fastnade i oljan på
främre rutorna och lade sig kvar utmed bakkanten på
sido-fönstren. Jag ville inte riskera nedisning utan ställde om pro-
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
