- Project Runeberg -  Flygäventyr från hela världen /
66

(1947) [MARC] [MARC] - Tema: Aviation
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ensam över Atlanten, av Kurt Björkvall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Inte heller får jag någonsin veta vad felet var med
propelleromställningen, Alla gånger jag använt den på vägen ut
hade den fungerat utmärkt. Konstruktionen är mycket enkel
och stark. Men när det vill sig illa kan man bryta armen då
man petar sig i näsan, som de säger i Amerika.

Timmarna gingo — inte alls så långsamt som man skulle
kunna tro. Jag slogs med spaken, Bellancan dansade i
kastbyarna och snötjockan murade igen alla fönster för mig. Det
blev förtvivlat kallt. Den enda anteckning jag gjorde under
hela vägen blev kvar i maskinen, men jag minns att jag
noterade temperaturen till -—16 grader C. Jag hade bara
sommarkläder och ingen överrock; att det skulle bli kallt visste jag,
men jag är härdad och jag ville byta varje hekto onödig vikt
mot nyttig bensinlast. Men mot timme efter timme i sexton
graders köld hjälper ingen härdning. Jag blev snart stelfrusen,
och det heta kaffet som skulle hålla mig pigg fick jag
kväljningar av och kräktes upp. Det var inte kaffets fel, men en
och en halv liter starkt kaffe i en tom mage måste åstadkomma
katastrof. Jag hade en massa god mat i pappkartongen strax
bakom mig, men jag hade varken lust eller tid att äta. Spaken
slängde och for som en orm i en myrstack, och jag vågade
bara släppa den med ena handen när jag måste pumpa bensin
upp till vänstertanken.

Ibland lättade tjockan litet. Ett slag kom jag över molnen
och månen blänkte till, röd och otäck. Den kom så tvärt fram,
att jag inte förstod vad det var. Men glädjen var kort, minuten
därpå försvann den i snötjockan igen, och så fortsatte valsen
med spaken.

Litet syre fick jag i mig vid ett par tillfällen, och det gjorde
nog nytta. Jag kände mig piggare, fast jag just inte var
särskilt slö först. Lika litet som då man ser en spännande film
hade jag någon lust att tuppa av. Jag drog av mig handsken
och skulle värma handen på oljetanken under mig. Men jag

66

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Sep 26 19:11:33 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/flygaven/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free