Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ensam över Atlanten, av Kurt Björkvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Så doppade jag nosen, kom ned och strök förbi båten”.
den longside. Efter vad jag kunde se låg den still eller hade
mycket obetydlig fart. Den låg rätt i vindriktningen med
stäven i lovart.
Om jag lade mig tvärsöver måste jag landa i sidvind, och
jag misstänkte att maskinen i så fall skulle gå på vingen och
skära ned sig. Vanlig motvindslandning var nog bäst.
Hur länge jag skulle bli liggande i sjön innan jag hivades
ombord kunde jag ju inte veta. Jag var mycket trött och tänkte
inte längre så redigt som jag borde ha gjort. Jag var glad
att matkartongen redan låg akterut bakom cabintankarna.
Kanske tyckte jag, att jag varit otacksam som suttit och flugit hela
vägen utan att röra alla godsakerna, som fru Billgren stoppat
ned åt mig. Så fort jag kunde släppa stickan skulle jag göra
heder åt anrättningen.
Jag öppnade fönstren på båda sidor, stoppade på mig
loggboken, halade fram en rock, och lade bredvid mig. Jag drog
73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
