- Project Runeberg -  Flygäventyr från hela världen /
74

(1947) [MARC] [MARC] - Tema: Aviation
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ensam över Atlanten, av Kurt Björkvall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

på mig flyghuvan och spände till remmen under hakan —
precis som om jag behövt någon badmössa! Att dumpa
bensinen var det inte tid till. Förresten var det inte så mycket
kvar, att det betydde något.

Jag drog av gasen. Den trognaste av alla Waspars saga var
slut. Så doppade jag nosen, kom ned och strök förbi båten.

Men jag hade räknat fel på avståndet i mörkret, fick för
lång utflyttning och ville inte tvinga ned maskinen rätt
framför en vågkam — det skulle bli krångligt nog att lista sig ur
utan att maskinen först skulle pressas några meter under
vattenytan. Jag flöt ut förbi båten ett gott stycke.

Att jag nått vattenytan märkte jag då jag fick ett par
ordentliga tuschar i hjulen. Jag gissade på att jag råkat en vågkam,
hasade vidare ett stycke över vattenytan med mycket låg
stjärt, kände att sporrhjulet släpade i vattnet, tog spaken fullt
bakåt och satte henne.

Hjulen tog i — och med en enda smäll stod maskinen på
nosen och grävde ned sig. Kabinen blev genast full av vatten,
och jag kände den salta smaken. Sedan måste jag ha slagit
ansiktet i instrumentpanelen, ty ett par sekunder halkade bort.
Jag gjorde ett lamt försök att krångla mig ut — och märkte
att jag glömt fastbindningen. Jag flyger alltid fastspänd, jag
kör inte ens på marken utan att spänna fast mig. Först när
maskinen slutat rulla och motorn kuperats lossar jag remmen.
Därför hade jag inte gjort det nu heller. Jag var för trött
för att komma ihåg fastbindningen ens nu. Jag trodde att jag
satt fast och att detta var slutet på alltihop.

»Jaså», tänkte jag, »skulle det sluta så. Nå, det kunde gått
sämre. Här har jag det bra...»

Vad det egentligen var fråga om för min del, hade jag ingen
uppfattning om just då.

74

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Sep 26 19:11:33 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/flygaven/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free