Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bolivar — luftens vagabond, av Albin Ahrenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stället för Saltsjön, och båten var en Mälarbåt på väg in till
Stockholm.
Arbetet med dessa nattflygningar blev i längden ganska
ansträngande, enär vår ordinarie arbetstid på flygavdelningen
icke var slut förrän klockan fem på eftermiddagen, och vi för
den skull voro nödsakade att företaga alla arbeten på vår
privata »nattkärra» efter denna tid. Så hade vi ju maskinen ute
vid Barkarby, två mil från staden, varför det i regel blev
alldeles lagom att draga ut den strax efter det vi kommit till
platsen och starta direkt för annonsflygningen.
Klargörings-arbeten för nästa dag gjordes efter kvällens flygning, varför
vi aldrig voro tillbaka i staden förrän efter tolv på natten.
Mot slutet blevo vi därför kanske en smula mindre noggranna
med dessa arbeten, särskilt vad beträffar bensinfyllningen.
I regel skall flygbensinen påfyllas genom tratt försedd med
sämskskinn för att förhindra att vatten medföljer vid
fyllningen. Vi hade för att vinna tid uraktlåtit detta, då vi litade
på att bensinen var fullt vattenfri. Men man skall aldrig taga
något för givet, då det gäller kontrollen av vad till en
flygmaskins drift hörer.
En kväll strax före jul sitter jag i godan ro över staden,
motorn pallrar och går och invaggar mig i sådan säkerhet,
att jag vågar mig ner på tämligen låg höjd för att på närmare
håll studera människornas julbrådska och med min lysande
annons ge dem en påstötning om att icke glömma att till julen
förse sig med »den enda tandkrämen». Men motorn tycktes
endast ha väntat på detta tillfälle, då jag icke längre hade höjd
nog att nå ut till Gärdet eller annat nödlandningsställe, för att
visa sitt dåliga humör. Den började spotta och hosta, värre och
värre för varje sekund. Varvantalet sjunker och är snart icke
tillräckligt att hålla mig flytande.
Orsaken hade jag genast klar för mig, symptomerna voro
lätt igenkännliga: vatten i bensinen!
156
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
