Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bolivar — luftens vagabond, av Albin Ahrenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då vi hostande, knallande och spottande passerade Slussen
skilde oss ett par meter från att taga av hatten av Carl XIV
Johans staty. Det bar vidare på vinglig stråt upp genom
Nybroviken över Dljurgårdsbron och äntligen hade vi möjlighet
att landa utan risk på Djurgårdsbrunnsviken. Jag drog en
lättnadens suck, nu var Bolivar räddad för denna gång, och
sannerligen började inte motorn, liksom för att retas, gå för fullt
utan minsta biljud, nu, när all fara var över. Jag hyste icke
så värst ömma känslor för Bolivars motor i det ögonblicket,
och till straff fick den också gå på passagerareflygningar hela
söndagseftermiddagen.
Isen och snön försvunno så småningom och våren kom. Vi
blevo tvungna avbryta våra flygningar på Värtan och låta
Bolivar vila ett slag, ty Gärdet var inget lämpligt flygfält att
användas till dagligt bruk. En och annan uppstigning kunde vi
förstås göra därifrån, och vid den sista av dessa, just samma
dag vi skulle flyga Bolivar tillbaka till Barkarby för förvaring
under sommaren, inträffade en händelse som gör, att det ännu
kryper i skinnet när jag erinrar mig den, samtidigt som det
ytterligare stärker mig i den redan då förvärvade uppfattning,
att en särskild försyn måtte ha vakat över oss under de första
flygaråren. Jag hade fått i uppdrag att med Bolivar kasta ut
en massa reklamlappar över Stockholm och hade en
söndagsmiddag dragit ut honom på Gärdet för att lasta honom. Som
hjälp hade jag en f. d. elev, vilken under flygningen skulle
sköta om utkastningen samt i övrigt hjälpa mig med
förberedelserna. Bolivar var försedd med dubbelkommando för
skol-ändamål. För att bereda tillräckligt utrymme för lasten och
för att denna icke skulle trasslas in i styrinrättningarna, hade
jag bett eleven taga bort höj droder spaken. Detta hade han
också gjort, men på ett sätt som jag icke hade tänkt mig, och
som först senare skulle visa sig. Jag hade icke kontrollerat
hans arbete, utan när lasten kommit ombord startade vi och
läto lappar regna över hela staden från c:a 800 meters höjd.
169
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
