Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sandviks flygning till Kapstaden, av Gösta Andrée
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
här uppe brisen från slätterna och bergen, och mellan dem
uppstår ett hetsigt envig. Jag råkade komma rakt in i denna
tvekamp. Några apelsiner, som jag lagt på instrumentbrädan
rullade ned på golvet i sittrummet, för att ögonblicket efter,
nersmorda av lera och jord slungas upp igen rakt i ansiktet
på mig. Jag hängde i säkerhetsbältet medan jag krampaktigt
höll mig fast i spaken, jag slängdes våldsamt tillbaka i sitsen
gång på gång, medan jag spottade ut damm och smörja jag
fick i munnen. Jag var säker på att jag aldrig skulle komma
till Kap eller få återse moderlandet. Men hur det var fick jag
in maskinen i lodrät störtflykt, varunder jag lyckades vrida
henne ett halvvarv och få upp henne igen i motsatt
flygriktning.
fjag flög tillbaka till dess jag träffade på ett nordligare
beläget och bredare bergspass, och som jag hade kvar ett gott
förråd av bensin, vågade jag mig på försöket att om möjligt
hitta en annan väg ut ur detta inferno, innan jag gav tappt
och beslöt att återvända till Beaufort West. Denna gång hade
jag bättre tur. Jag kom fram över en platå, där det låg en
långsträckt sjö, som jag följde till dess jag kom fram till ett
annat pass med mera långsluttande berg på ömse sidor. Sedan
jag flugit genom detta pass nådde jag en slätt av betydande
storlek, och i hörnet på den varseblev jag en stad. Nu först
var det möjligt att med kartans hjälp företa en orientering.
Ifall det gick en järnväg i sydvästlig riktning från staden,
måste det vara Ceres jag hade där borta. I detsamma upptäckte
jag de blänkande skenorna och behövde alltså icke längre nära
något tvivel om att jag var på rätt väg.
Nu tåerstod det blott att flyga genom det sista passet mellan
Oliphants- och Rex Riverbergen, och det var med oro och
spänning, jag avvaktade om samma virvlande häxdans skulle
upprepas även här. Genom passet kunde jag djupt nere på
andra sidan skymta de grönskande ängarna på Kapprovinsens
lågland, dit jag skulle. Med motorn på högsta varv och spaken
188
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
