Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygande holländaren, av Anthony Fokker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gällde flygmaskiner och vågade sig inte en millimeter utöver det
gamla och kända.
Fullkomligt desperat och ursinnig flög jag själv maskinen
som den aldrig förr blivit flugen och utsatte den för alla
tänkbara påfrestningar och prov. Men det var stopp. Deras hjärnor
var inställda på opposition. Det föreföll som om de var en
smula missräknade över att vingarna inte av pur hänsyn till
deras åsikter trillat av under uppvisningen och de anklagade
mig faktiskt bokstavligt för att ha hållit dem fast med min egen
viljekraft! Inte ens de s. k. vetenskapliga medlemmarna av
kommissionen ansåg sig kunna rekommendera maskinen till
militärt bruk. De framhöll att flygarna inte skulle ha något
förtroende för maskinen samtidigt som de medgav att de själva hade
ett visst akademiskt intresse för mina egendomliga teorier.
Jag var kanske inte fullt rättvis mot dem och deras
konservatism. Min maskin var nämligen något så fullständigt nytt,
något så överraskande mot vad som förut visats. Utan att
sympatisera med dem kunde jag naturligtvis förstå deras inställning,
men jag tyckte förstås att de kunnat ha större förtroende för
mig. Deras avslag dämpade naturligtvis min hänförelse men
ingalunda min fasta tro och förvissning. Utvecklingen har visat
att jag hade rätt.
Efter en hel dags fruktlösa demonstrationer och
argumenteringar körde jag mina gäster tillbaka till stationen. Jag måste
då säga mig själv att min maskin vare sig den var riktig eller
ej helt enkelt var före sin tid.
Jag var mycket förvånad över att armén å ena sidan tycktes
fullständigt ha mist allt intresse för mina initiativ men å andra
sidan ivrigt begärde att jag skulle bli tysk medborgare. Det
var först någon tid efter krigets slut som jag kom underfund
med hemligheten som låg bakom varför man övergav mig och
vände sig till mina konkurrenter. Under en längre tid hade
spioner öppnat min privata post och mina brev kom alltid en
dag senare än mina tyska vänners från samma plats och med
205
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
