Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygande holländaren, av Anthony Fokker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma avsändningstid. För att undvika alla misstankar hade
jag avbrutit så gott som all korrespondens utom Tyskland och
hade nästan upphört att korrespondera t. o. m. med mina
föräldrar. Detta trots att jag som utländsk medborgare i viss grad
hade fria händer. Men det hade tydligen inte hindrat andra från
att söka komma i förbindelse med mig. Efter kriget fick jag
veta att det engelska underrättelseväsendet i Holland hade sökt
sända mig ett anbud på 2.000.000 pund om jag ville lämna
Tyskland och vända tillbaka till Holland. Detta anbud nådde mig
aldrig, men det tyska spionaget snappade naturligtvis upp saken
och man började under sådana förhållanden fundera på om jag
ämnade sälja mig.
Det tyska krigsministeriet fordrade bestämt att jag skulle
bli tysk medborgare, annars lät man mig förstå, att det inte
skulle bli fler order. Lojala tyskar protesterade mot att så stora
order skulle gå till en utlänning. Om jag däremot blev tysk
medborgare kunde jag ju konkurrera så mycket jag ville.
Utsikten att bli tysk medborgare intresserade mig inte det
minsta. Jag var fullt nöjd med att vara holländare.
Svårigheterna och krånglet med konkurrenterna, det faktum att en ren
rutinproduktion av maskiner inte roade mig och besvikelsen
över att man ratat mitt biplan gjorde att jag inte hade den
minsta lust att knyta mina öden till Tysklands. Jag svarade
därför att jag så snart jag avslutat mina kontrakt skulle jag sälja
mina fabriker och återvända till Holland.
Kanske hade de inte väntat detta svar. Eller kanske detta
bekräftade deras misstankar att jag förde hemliga
underhandlingar med England och därför önskade återvända till mitt
fädernesland. Under alla förhållanden förargade mitt svar
högeligen vederbörande myndigheter. Man lät mig därför
omedelbart mycket tydligt förstå att alldeles oavsett om jag var
holländare eller inte ej skulle få tillåtelse att lämna Tyskland på
grund av min ingående kännedom om vissa militära hemligheter
— man nämnde sålunda mina besök vid fronten och mina
in
206
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
