Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 30 sekunder över Tokio, av Ted W. Lawson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Omkring 2.200 miles flygning utan mellanlandning,
hoppades jag, låg framför oss. Jag försökte nu föreställa mig
slutet av färden, flygfältet vid Choo Chow Lishui. Jag tänkte
åter på de väldiga förberedelserna för hela färden då jag
mindes, att jag fick lov att ge akt på signalerna vid Choo
Chow Lishui eller de andra kinesiska aerodromerna jag kunde
frestas att använda. Alla voro nära det av japanerna
ockuperade territoriet. Det fanns alltid en möjlighet att japanerna
kunde erövra dem medan vi voro på väg. Om det hände skulle
kineserna signalera »Landa ej» med ett enkelt men effektivt
system.
Men det fanns mera pressande saker att tänka på nu då
jag höll Halta Ankans nos på ungefär tjugo fots höjd över
vattenytan och anpassade motorerna till den mest ekonomiska
farten. Om allt gick bra, skulle jag bomba Tokio ungefär en
halvtimme efter Doolittle. Jag insåg, att om de första planen
genom något otroligt mirakel lyckades komma in ostörda av
japanerna, så skulle vartenda japanskt jaktplan och varenda
luftvärnskanon vara färdiga att ta emot mig och de som
kom-mo efter med varma servetter.
Det kom mig att tänka på tornet! Jag tryckte på knappen
till telefonen och bad Thatcher pröva det en gång till. H n
gjorde det och sade, att det fortfarande krånglade. Sedan
kopplade jag på reservkraft men det gick inte heller. Jag hade
ännu ej hunnit ladda upp tillräckligt. Våra två femtikalibriga
akterkanoner pekade rakt akterut mellan de båda rodren och
skulle inte kunna röras åt något håll för den händelse vi blevo
anfallna. Jag talade åter med Thatcher och sade, att vi
åtminstone kunde pröva kanonerna. Jag lyfte nosen på planet
och då stjärten sänkts i rätta vinkeln avfyrade Thatcher
en kort salva i vattnet bakom oss.
— Djäklar, gosse, det här är allvarligt, sade Davenport, min
hjälppilot, i telefonen.
Vi körde vidare med ynklig fart för att vara en B-25 :a.
251
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
