Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 30 sekunder över Tokio, av Ted W. Lawson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trollerade vår kurs. Jag höll samma låga fart, som
visserligen var bränslebesparande, men som också tog på nerverna
vid tanken på, att Zeros göra en fart på 400 miles i timmen.
Vi hade varit ute över viken i cirka två minuter, då vi alla
råkade titta åt höger på samma gång, och där låg den största
och fetaste hangarkryssare vi någonsin sett. Den var på några
miles håll, förankrad, och ingen levande människa syntes till.
Det var en fruktanvärd frestelse att motstå. Men vi hade
tränats för det vi skulle göra med våra fyra bomber, och Tokio
var nu så nära att jag beslöt att fortsätta.
Intet fiendeplan syntes till. Framför mig kunde jag se vad
som måste varit Davey Jones stiga snabbt och flyga in i de
oskyldiga svarta molnen.
Det tog omkring fem minuter att komma över viken, och
medan vi ännu befunno oss över vattnet, kunde jag se
spärrballongerna mellan Tokio och Yokohama, tvärs över floden från
Tokio.
Det fanns inga vikar där vi flögo in. Varje bit av stranden
var fylld med varv och verkstäder. Jag kunde se mudderverk,
som höllo på att fylla ut ytterligare en del av stranden, precis
som det berättats för oss. Vi kommo in över de vackraste
lustjakter jag någonsin sett och därefter över större fartyg vid
kajerna, och sedan flögo vi lågt över hustaken. Jag gav planet
lite mera gas, för det verkade som om vi kröpo framåt.
Under dagar och nätter hade jag drömt om Tokio och tänkt
på de åtta miljoner människor som bo där. Jag hade trott, att
staden skulle vara hopträngd och koncentrerad som San
Francisco. I stället låg den utspridd som Los Angeles. Den är i
många stycken toppmodern, och nu, då vi kommo in på låg
höjd över den, hade jag en otrevlig känsla av, att vi inte
skulle kunna hitta våra mål. Jag måste stanna på låg höjd och
kunde alltså endast se ett kort stycke framför mig och åt
sidorna. Jag kunde inte stiga och ta en överblick utan att draga
åt mig luftvärnselden, som jag antog skulle vara fullt beredd
256
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
