Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örnungen, av Harald Victorin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Jans näve flög i luften. En maskin — två!”
Hans lurviga pälsvante flög upp och ned i rasande takt.
Meddelandet slutade med en högst oreglementarisk trumvirvel. Så
letade han upp en pappersbit. Skrev mödosamt: »Snöstorm
— nått Spetsbergens östra del. Flyg ej siktat. Hundsläde
önskvärd.»
Bång nappade åt sig remsan. Fumlade rätt på en
blyertsstump. Jan grinade till, när han fick igen lappen med en sorts
sportstuga på. Med mycket rök ur skorstenen. Joo, det var
också önskvärt. Vännen Bång hade jämt sina ljusa baksidor!
De närmade sig alltmer snömolnen. Maskinen simmade i ett
guldtöcken. Myriader små iskristaller fyllde rymden. Rätt över
deras kurs släpade ett jättemoln långa snö fransar. Jan hade
tvingats skifta kursen för att kringgå den skymmande
utlö-paren. Tre, fyratusen meter högt drog det gnistrande
molnberget framåt. Mjukare än ull. Omöjligare att stoppa än en
lavaström.
20. Flygäventyr frän hela världen
305
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
