Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örnungen, av Harald Victorin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Maskinen flög in i den mörka skuggan på molnridåns
nordsida. Snötoppar i hundratal taggade horisonten.
Jans näve flög i luften. Viftade i triumf, pekade. Men drogs
långsamt in. Bång förstod. En maskin — två!
Vem hade förekommit dem? De infernaliska finnarna? Få
kunde flyga som en ilsken finne, förstås, men hur i all världen
kunde de ha hunnit så långt upp? De två drog med
nordvästlig kurs in mot ögruppens sydända. Avståndet mellan dem
var kanske femhundra meter. Men det minskades oavbrutet.
Jan lade över sin kurs babord.
Radion började ticka igen. De kunde behöva litet plåster
där hemma syd på, ovanpå den förra dystra rapporten...
Vad skulle Frågetecknet ta sig till? Det var ju meningslöst
för en fartunderlägsen att hålla undan. Det — Där, nu måtte
de vaknat upp. Den jagade kastade om på nordostlig kurs rätt
mot stormolnen — men han förlorade också flera hundra
meter. — Nu steg förföljaren — drog obönhörligt närmare
■— dök. Som en jaktfalk på sitt byte. De två planen kastades
av och an — sänkte sig allt djupare, under det offret
oavbrutet manövrerade sig mot nordost.
Det liknade — strid. Vad tog åt finnen? Begagnade han
kulsprutan? — Nu märkte Jan. Maskinen var omärkt! Vad
betydde det? Hans pulsar började hamra. Det var alls ingen
finsk maskin. Det var en okänd, som obarmhärtigt sköt den
hjälplösa maskinen i trasor!
Lösslitna molntappar drog förbi dem. Bilderna flimrade förbi
blixtsnabbt. Dolde — drog undan — dolde igen. Och alltjämt
rasade striden vidare. De två maskinerna kastade om, skar
snett ned mot den svenska, så att avståndet dem emellan
slukades.
Jan såg rött. Han drev sin maskin nedåt förbi den
anfallande — såg männens häftiga rörelser som i en dröm — och hur
planet kastades undan. Så lät han sin maskin gå i höjden.
Välvde över — dök på nytt — ett rasande anlopp, som kom
306
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
