Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pilot i pingvinernas land, av Lorentz-Hommerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
siffror och fick till slut klart hur mycket bensin, som fanns
kvar. Den räckte, rent av med en liten marginal. Och McKinley
fotograferade, till synes fullständigt ovetande om Byrds och
Balchens bekymmer.
De två befann sig fortfarande i valet och kvalet. Livglaciären
var ett oskrivet kapitel. Ännu hade ingen beträtt den. Var det
kanhända det okända som lockade eller var det för att Axel
Heiberg-glaciären just i ögonblicket syntes molnig? Hur som
helst. Byrd bestämde sig för Livglaciären. Kanske skulle det
visa sig, att den var mindre hög och i stället bredare. Men allt
det där var bara önsketankar. — Full fart mot det pass, som
var uppkallat efter Nansens dotter!
Så öppnade bergskedjorna på ömse sidor om Livglaciären
lockande sin famn mot »Floyd Bennett» och dess besättning.
Terrassformigt höjde den sig uppåt och försvann sedan i
fjärran. Balchen såg på höjdmätaren. Den visade 2,900 meter. Än
så länge gick det, men hur länge? Han måste stiga högre upp,
annars skulle glaciärgolvet snart nå fatt honom. Till höger och
vänster om maskinen bildade bergväggarna ett ogenomträngligt
och högt hinder. Balchen pressade motorerna. De dånade mellan
klippmassiven. Framför sig såg han, hur glaciären steg. Han
måste högre, mycket högre. Här gällde det livet för fyra män.
Visst spann de tre motorerna av hjärtans lust, men det
bå-tade föga. Luftströmmarna började pressa maskinen ner. Hela
skrovet darrade och vingarna skälvde. Och trots detta satt
McKinley och tog den ena bilden efter den andra! Vinden
friskade i, och Balchen blev tvungen att stryka efter passets
vänstra kant. Så kom en ny luftström och denna gång tvingade
den maskinen uppåt. Han ökade stigningsvinkeln, men
fortfarande låg planet ungefär i jämnhöjd med den del av passets
golvyta som låg några tiotal kilometer framför honom. Och
vad värre var, hastigheten började märkbart avtaga. Det tunga
planet hade svårt att göra sig gällande i den tunna luften.
Balchen knep ihop sina ögon, tills de var smala som små
372
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
