Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pilot i pingvinernas land, av Lorentz-Hommerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
streck. Hur länge skulle det här kunna hålla på? Än pekade
flygplanets nos nedåt, än uppåt. Och så trångt var passet att
någon chans att vända var otänkbart. Det fanns bara en enda
möjlighet att klara sig helskinnad undan, och den var att flyga
rakt framåt. Med andra ord: direkt mot sydpolen!
June stod redan i begrepp att öppna huvudkranen till
bensintanken för att på det sättet lätta vikten, men Byrd hejdade
honom. Balchen ansträngde planet till det yttersta, men
fåfängt, fåfängt. Då vände han sig om och röt något obegripligt
till de andra tre. Men så mycket förstod man, att han ville, att
en del av lasten skulle vräkas ut.
Bränsle eller mat? Här var goda råd dyra. Hällde man ut
för mycket bensin var det fara värt, att man inte skulle kunna
flyga tillbaka. Kastade man ut provianten, stod man där
vackert, om man blev tvungen att nödlanda.
Byrd gav ett tecken till McKinley och ögonblicket efter åkte
sjuttio kilo proviant ned genom luckan i golvet och slogs i
spillror mot glaciärytan. Balchen märkte, hur maskinen rätade upp
sig. Han hade den åter i sin hand. Men blott för ett par korta
ögonblick. Strax började den åter kasta hit och dit. Det var
nya luftströmmar, den kämpade emot. Allt vad han ägde av
flygteknik, använde han i detta avgörande ögonblick. Han
försökte tvinga »Floyd Bennett» till det omöjliga. Men det var
ogörligt. Det gick helt enkelt inte längre.
— Kasta ännu en säck, vrålade han.
Och McKinley lät på nytt sjuttio kilo matvaror försvinna i
djupet. Men denna gång inte förgäves, ty det var tydligen just
dessa kilon som måste bort. Med ens reste sig maskinen. Det
var som om en osynlig hand hade kastat den rakt upp i luften.
Balchen smålog till att börja med. Sedan skrattade han med
hela ansiktet. Ungefär 140 kilo livsmedel hade räddat dem alla.
Och så flög han med 150 meter luft emellan över högsta
punkten av Livglaciären och ut ur det trånga passet.
Bakom sig hade de »Puckeln» øch framför dem utbredde sig
373
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
