- Project Runeberg -  Flygäventyr från hela världen /
393

(1947) [MARC] [MARC] - Tema: Aviation
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mitt liv i luften, av Richard Byrd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samma erfarenhet över Nova Scotia under den första
atlantflygningen. Vi höllo skarp utkik efter Nungessers och Colis
flygplan, i tanke att detta möjligen störtat i den klippiga
terrängen under oss. Dessa båda fransmän hade hjältemodigt
vågat sig på att flyga från Paris till New York kort förut
och aldrig sedan avhörts. Det fanns praktiskt taget ingen
landningsplats som jag kunde upptäcka. En gång trodde jag mig
se deras stora vita flygplan liggande på marken, men det var
icke annat än en egendomligt formad klippa.

Marken var översållad av träd och klippblock, och vi flögo
över ett stort antal smärre sjöar. I närheten av Halifax flögo
vi över vackra vita moln med klart solsken från höjden, så
att flygplanets skugga avtecknade sig mot molnen, omgiven av
en regnbåge. Vi betraktade detta som ett tecken till en lycklig
utgång, denna regnbåge, som följde oss över de vita molnen
i djupet med en hastighet av 16 mil i timmen.

Motorerna matades alltjämt med bensin ur 25-liters-dunkar.
Då och då när jag genom luckan i planets botten mätte
avdriften, fick jag se några vita föremål som föllo mot jorden,
blänkande i solskenet. Det var de tomma bensindunkarna som
Noville kastade över bord i mån som de tömdes i den stora
tanken.

Vi befunno oss nu i närheten av den flygstation som jag
byggt vid Halifax och flögo alltså över trakter som jag väl
kände till. När vi kommo fram till Newfoundland funno vi
hela trakten höljd i dimma som hindrade oss att se någonting
där nere. Det artade sig till att vi skulle komma att flyga
över till Europa utan att se en skymt av havet, och i
verkligheten blev detta närapå fallet. Jag önskar ingen annan förare
att uppleva denna erfarenhet, den är allt annat än rolig.
Samtidigt meddelade Noville att bränsleåtgången hade varit större
än beräknat, varför jag ansåg det rådligt att låta motorerna
gå med magrare bensinblandning och så lågt varv som möjligt.
Vi stego högre, dock utan att slippa från dimman, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Sep 26 19:11:33 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/flygaven/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free