Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mitt liv i luften, av Richard Byrd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ljus från städerna, vartill kom att den täta dimman och
molnen återigen gjorde flygplanet drypande vått. Det var så
becksvart omkring oss, att varje gång vi tände ljuset för att
göra en anteckning bländades vi, så att vi efteråt knappast
kunde göra iakttagelser på den självlysande instrumentbrädan.
Jag menade likväl att när vi funnit Kap Finisterre efter 320
mils flygning, borde vi också med visshet kunna räkna på att
finna vägen till Paris, som låg blott några tiotal mil borta.
Då tjockan lättade en smula, upptäckte jag kretsande
strålkastare för över, som jag antog tillhöra Le Bourget. Våra
mödor tycktes ha nått sitt slut, och jag kände en oerhörd
lättnad. Jag skrev ut ett radiogram till herr Wanamaker: »Paris
inom synhåll. Det har varit en storartad resa. Jag är förtjust
att kunna meddela er att Noville, Acosta och Balchen hava
trotsat alla faror med det största tänkbara mod och lugn. De
hava förhållit sig underbart, och vi alla sända er våra bästa
lyckönskningar.»
Detta radiogram blev aldrig avsänt. Jag stirrade ned i djupet
och upptäckte de kretsande strålarna av ett ljus som strök
över vattnet. De kommo från en fyr, och jag visste att det icke
fanns någon sådan fyr i närheten av Paris. Vi befunno oss
följaktligen någonstädes över Frankrikes kust. Jag blev i
sanning mycket förvånad. Kompassen hade visat fel och fört oss
omkring i en stor cirkel åt vänster. Vi jämförde kompasserna,
lade om kursen mot Paris och kontrollerade med mycken
omsorg bensinförrådet, med hänsyn till att en nödlandning i
mörkret skulle ha betytt en säker undergång för oss och
tillika för dem som möjligen befunne sig under oss. Våra
beräkningar visade slutligen att vi måste vara över Paris, fastän vi
ingenting kunde se under oss, endast ljusen på de instrument
efter vilka vi styrde. Genom en lyssnarapparat hördes våra
motorer av mycket folk vid Le Bourget. Jag vågade dock icke
längre leka med mina följeslagares liv.
De franske atlantflygaren Lebrix uttalade två gånger vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
