Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De svenska A och U
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För den kalla Norden ryser
Hennes varma blod ej mer,
Då hon re’n i tanken lyser
På dess soiréer.
«Att det vackra språket lära
Blir mitt nöje, blir min ära!»
Tänkte hon och visste icke då
Att vi heldre hvad vi ej förstå,
Endast det är utländskt, vilja höra.
Nu förrän hon kan den utantill,
Sången hon ej lemna vill.
Grefven, som i början var blott öra,
Blef dock ledsen, då för sig han satt,
Fåfäng brudgum i den långa natt. —
Nu sin egen lyra han fördömde,
Ville rifva sina rim itu
Och då han det Svenska A berömde
Lät han med en suck det svenska U.
Det för hjertan, som sig grufva,
Uttrycksfulla, men så ljufva
I det sköna ordet Du,
Och det sälla: nu, ack! nu
Äre vi blott ett, vi tu.
Nytt blef detta nu för dessa tvenne,
Då förtjust, som far, han henne ser
Såsom mor förskönas mer och mer.
Snart får ock det svenska A för henne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
