Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Persikan och astrakanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hon är för skön dertill. Julie bör få den hela;
Jag med ett äpple är förnöjd.
Ett äpple! tog Julie till orden,
Ej utan hemlig harm och skräck
Att se den landtliga så täck:
Hvad är ett äpple här i Norden?
En smaklös kart, fadd eller sur,
Liksom vår vitterhet och hela vår natur,
Mitt eget vackra kön ej engång undantaget.
Charlotte är dock ett undantag:
Hon har af persikan ett drag,
Det ljufva smäktande behaget.
Charlotte skall henne få. Jag tar en drufva, jag;
Fast mindre skön och rar, hon dock har eld och ether,
Jag vet ej noga hvad det heter,
Det, med ett ord, som gör, att drufvorna ge vin.
Som våra vinbär ha: så föll med glädtig min
Grefvinnan in. Af hvita vinbär bara
Är vinet, som vi hört så mycket bifall få.
Det är ju svenskt, och godt ändå.
Hvad gör ej sockret? hörs hon svara:
Med socker gör man allt i Sverge fint och godt.
Min fröken! ej på landet blott,
På hofvet till och med, är det en lånad yta
Af litet socker utifrån,
Den fina smak, hvaraf de skryta:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
