Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blommor kring sjuksängen: Nerium splendidum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Blommans fägring må försona
Växtens sträfhet. Tänk derpå:
Är det ej i lifvet så?
Bed om nåd att tåligt lida,
Knötes ock af sorger blott,
Länk för länk, din lefnadslott.
Släpp ej hoppet, tyst förbida:
Midt bland taggarne till slut
Slår en herrlig blomma ut!
NERIUM SPLENDIDUM.
Sänkt mot jorden, mitt hufvud ej — till ditt möte sig höjer,
Der du i fönstret står, stolt af din höga gestalt.
Ack! jag har sett dig så rikt utveckla din glänsande skönhet!
Nu förgäfves för mig öppnar du hela din prakt.
Men, då jag, nöjd att försaka den syn, mina ögon ej nådde,
Lade mig tyst i min säng, ställdes du ned vid dess fot.
Och nu ser jag förtjust dina stänglar tyngda af rosor,
Rosor af eget behag, eget i skepnad och färg,
Ser dina löf, dem lika, som kröna odödliga minnen,
Pryda din spensliga stam, pryda den krona, du bär.
När jag om morgonen vaknar, på dig mina blickar sig fästa
Och upptäcka en ny klase af blommor i knopp.
Lik en engels fläkt, din vällukt sprids till mitt läger;
Och jag känner ej mer plågan, som störde min sömn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
