Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till Oscara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TILL OSCARA.
(I ANLEDNING AF HENNES TROSBEKÄNNELSE.)
Var det ej du, som satt vid Jesu fötter
Och hörde ordet af hans egen mun,
Och i ditt hjerta gömde det så klart,
Så rent, så obemängdt, som det ur källan,
Den himlaburna, kom? Hvad du bekänner,
Är hvad vi kunna och behöfva veta,
För att tillegna oss den nåd och sanning,
Den frid och fröjd, som evangelium lofvar.
Må vetenskapen, vid hvars mörka schakt
Du «hissnar», syna med sitt bloss dess djup;
Och må hon finna i dess natt en brunn,
Som gent emot det öppna svalget springer
Och, speglande en fläck i zenith, der
En stjerna visar, ej häruppe sedd.
I dagens ljus vi trygge vandra här
Och prisa himlen, hvarifrån det kommer.
Som du det fattat, gafs oss Herrans ord,
Ej till ett trätofrö, ej heller likt
Det blomster, som är blott en fönsterprydnad.
Nej, det skall inom oss ta rot och växa
I tro och kärlek, tålamod och hopp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>