Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moraliskt Menageri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ej tåla blott men älska, hylla, värna.
De värpa flitigt hvad oss nyttigt är,
Fast med sitt kackel stundom till besvär.
Ur vägen alla! Sjelfva Orren vike
För Tjädertuppen. Han ej tål sin like.
Men hur han stolt sig svänger lik en man,
Som trotsar på sin styrka, fastnar han
I garn en fånge. Ej hans mod dock faller.
Han backar vildsint genom burens galler
Den hand, som honom bjuder spis och dryck.
Han hellre dör af svält än tål förtryck.
Men Rördrum, af hvars oljud nejden dånar,
Med värre hämnd sin fängslare förvånar.
Åt ögat måttar han med ilsket fund
Så väl på jägarn sjelf som på hans hund.
Så hugger ock den falske frihetsanden
Åt statens öga, icke blott åt handen.
Men icke otron mer än vantron rår
Mot ljusets makt, som fram sin bana går.
Så tyst som snabb är Örnens flygt, som hinner
En höjd, der honom ögat mer ej finner.
Om du vill se hans bo, så kläng dig opp
På bergets branta vägg allt till dess topp.
Blott efter rof han ner i dalen ilar;
Och om han der ett ögonblick sig hvilar
I något träd, så är det på en gren,
Som torr och naken skjuter ut allen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
