Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Transfusionen 1823
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
Då skulle jag kanske min sjukdom sjelf första,
Ocli sjelf i tid bcdöinma faran.
Så frågar vår patient: hvad svara vi derpå?»
Hvad galenskap! så mumlar hela skaran,
Den vunnen är ej hans, men din,
Dumdristige fantast! Hur skall han skåda in
l eget hjerta? «Jo, om han magnetiseras
Och lyckas att bli clairvoyant.» -
Du är magnetisör! - «Det är ej min talang,
Men borde, tycks mig, vara deras,
Som vilja göra blod: en konst ej mindre svår,
An den att göra guld, hur långt chemin än går.
Dock är min önskan ej, att de den sjuke döfva:
Han domnar nog ändå. Hvarann de borde sofva.
Kanske i sömn de hitta på
Hvad de, som vakne, ej förmå.»
Hvem är han? sporde man, och vände
Frän honom till hvarann sig nu;
Men ingen fanns,, som mannen kände.
Hvem är du? ropte en: bekänn, hvad heter du?
Hur koin du hit? När har du doktor blifvit?
Låt se diplomet. Hvar, af hvilken är det skrifvet?
Du tiger - der är dörr’n. Dock säg oss, förr’n du går,
Hvad råd din vishet ger?
«För er hon ej förslår»,
Så iir hans svar; fånen vill den sjuke veta,
Hvad råd jag honom ger, så lyder det så här:
Franzéns Dikter. H 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
