Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Y. Z. 1838
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J: rån Norrbrons hvimmel och den stolta syn
Af kungliga palats, som nalkas skyn,
Ner i det lugn, der gröna h viloställen,
I strömmens svalka, skönt förljufva qvällen,
Stod jag en afton; och ej långt från mig
Tre unge män i skuggan satte sig.
De hörde till den flock af eldfängd! sinne,
Som trodde en epok för verlden inne,
Då tiden oförtänkt drog åter opp
Det franska uret, till så mångas hopp,
Att öfverallt dess timslag skulle dåna
Och folken väcka, icke blott förvåna.
Men när den juste-milieu-gång, som det tog,
Af Philip ruckadt, detta hopp bedrog;
Och det i Polen gick så slemt tillbaka:
Begynte de vårt eget ur bevaka.
De klaga än, att det för sakta går,
An, att det annat visar, annat slår.
Att ställa om det, är den plan som drifver
Så pennans hvassa spets, som tungans ifver.
Nu hörde jag ett samtal af de tre,
Hvaraf jag läsarn trogen del vill ge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
