Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rabulisten och landtpresten 1840
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANDTPRESTEN.
Nej, men i mandomen och genom den
Blef verldens synd försont af Gudomen.
RABULISTEN.
Hvem kan förstå det?
LANDTPRESTEN.
Hvem förstår på jorden
Guds hemligheter? Hållom oss till orden,
T den förtröstan, att de äro hans.
RABULISTEN.
Derom är frågan. Men om det befanns
Ett påfund blott af kyrkan, som fick välde,
Och gjorde Christus, i hvars stad hon ställde
Sitt öfverhufvud, till en mensklig Gud,
Att ge dess större vigt åt sina bud?
LANDTPRESTEN.
När Christus sjelf all höghet sig tillegnar,
All makt, all ära, på den Högstes vägnar;
Månn’ han, som menniska, det våga kan?
Om han det gjorde, inåim’ han då den man
Af upphöjd vishet, den som men’ska store,
Deri så af otron sjelf erkände vore?
Nej, värd sitt kors och sina bödlars hån
Var han - o ve! - om han ej var Guds Son.
RABULISTEN.
Hvem vet hvad han har sagt och gjort? Kritiken,
Hon, som nu först slår hufvudet på spiken,
Bevisar ju så klart, att det är blott
En sägen, lik en ström, som bruten gått
Från fall till fall i flera skilda rännor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
