Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rabulisten och landtpresten 1840
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
LANDTPRESTEN.
Hvad? en historie, som så sammanhänger,
Så fäster tanken, så i hjertat tränger,
Så lyfter själen upp ur stoftets verld!
Ej mer orimligt fynd af judisk flärd
Ar fabeln om de sjuttitvå, som skrefvo
Hvar i sitt enrum och dock ense blefvo -
Så väl om orden, som om meningen,
Ja, så att allas skrift befans blott en.
RABULISTEN.
Men att de fyra ined hvarann förlika,
Det hoppet är förbi, hur de än skrika,
De orthodoxa, så af nöd, som nit,
Då de förlorad se sin fromma flit.
LANDTPRESTEN.
Förstöras kan allt hvad historie heter,
På samma grund, af några olikheter
I de urkunder, som bevittna den.
Uppfunnet är ej det, hvars sagesman,
Ehur’ de särskilt hvar för sig blott svara,
Dock i det hela finnas ense vara.
Om deras trohet och sjelfständighet
Intygar sjelfva deras stridighet.
När Gud sin röst i åskan höra låter,
Och den från berg och dalar vänder åter,
Månn’ dessa alla, fast med skilda ljud,
Ej säga oss: så talar Herren Gud.
RABULISTEN.
Med bilder kan man väl af saken visa
En skugglik skymt; men ingenting bevisa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
