Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitter strid emellan Far och Son 1841
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROMAN.
An dessa mästerverk, som rent af lära:
Jag nämner blott en Maros Georgik,
En Popes »Försök om men’skan». Deras ära
Månn’ den kan ramla, pojkar, för ert skrik P
ROMANZ.
Jag måste tiga för det argumentet.
GRÖN.
Men sägen mig: hvart hör det elementet,
Der sig idyllen egendomligt rör,
Som än berättar, än en visa qvädcr,
An språkar eller i en scen uppträder?
Och landskapstaflan, som åskådligt gör
Blott hvad som är, hvar skall man henne ställa?
Är det ej bäst att hålla med Voltaire,
Som låter alla slag få gälla,
Med undantag af det, som ledsamt är?
Så får ock elegien ha qvar sin luta,
Och i dess ömma ljud sin känsla gjuta,
Likt t ur tur d uf van.
ROMANZ.
Ja, som hon, så fadd,
Så blott i jemnierdalen hemmastadd.
ROMAN.
Det hör till dagens ton hos dessa unga,
Att allt fördönima, som till hjertat går,
Allt som ur ögat lockar fram en tår.
GRÖN.
För känslan dock så många af dem sjunga.
Elegiskt hållen, och det Grekiskt skönt,
Ar ju Angelika, som nyss blef krönt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
