Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitter strid emellan Far och Son 1841
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360
ROMANZ.
Hon har en gloria af det «ideala».
Vi klandra blott det «sjukt sentimentala».
KOMAN.
Se der tvä stora ord af utländskt lån.
Med dem, fast meningsrika i sig sjelfva,
I blott i vädret kring er slån,
Och tron er kunna snillets verld omhvälfva.
GRÖN.
Hvart smög sig Thikia? ack! jag ser, hon går
Ät kyrkogården, der hon ofta står
Invid en urna, gömd bland sorgepilar,
Och blommor strör och tårar öfver den;
Ty der en huld, en oförgätlig vän,
Den moderlösas fostrarinna, hvilar.
ROMAN.
Nå väl, min son! är hon nu mindre skön,
Då hon der stannar ined en suck, en bön,
Och lyfter ögonen, som dugga,
Likt tvenne stjernor, upp ät skyn
Och tror sig se på molnets bryn
En skymt af den begråtnas skugga?
ROMANZ.
En vacker tafla! men livad är i den
Det vackra? månne duggningcn?
Nej stjerneblicken. Se hur gråt förvrider
Ej blott den gamles vissna anletsdrag,
Men ock hos ungdomen, som lider,
Dess klara, rena, blomstrande behag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
