Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitter strid emellan Far och Son 1841
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
381
Blott skuggan, ej hans anlete.
Han skulle dött att se hans ögon stråla.
Månn’ ens de högsta englar tåla
Att skåda af hans klarhet mer,
An återskenet, som all verlden ger?
Oss bakom förlåten, som höljer
Det inre templet, oss i den betes
En sinnebild af hvad den döljer.
Blott så det sköna kan i tiden ses.
ROMAN.
Doek rör oss äfven det som öppet talar
I oskuld ut allt hvad det är,
Och sorglöst springer öfver berg och dalar.
Att söka blommor blott och bär.
GRÖN.
Ja, det naiva oss förnöjer.
Men hvarför? Månn’ det icke röjer,
Likt dessa blommor, dessa bär,
Det himlaburna, som dess ursprung är?
Ett i sig sjelft, hur olikt är dock ljuset
I stjernan, blomman, perlan, snön,
I fradgan på den vilda sjön,
I norrskensflamman och i glittergruset!
Likså det sköna, blott för tanken ett,
Ar tusenfaldigt kändt och hördt och sedt.
ROMANZ.
Hvad blir begreppet då om detta ena?
Hvad är för oss det sköna med ett ord?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
