Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitter strid emellan Far och Son 1841
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382
GllÖN.
En bruten glimt, ett återsken allena
Af det som strålar ofvan tid och jord.
KOMAN.
Och allt det stygga, allt det fula,
Som nu sprids ut i blå och gula
Och röda omslag, hvad är det,
Om ej ett återsken från helvetet?
GRÖN.
Här kommer re’n vår Martha med det ordet,
Som slutar striden: det att aftonbordet
Ar för oss dukadt.
ROMAN.
Thilda skulle ju
Förlika oss, min son!
ROMANZ.
Det gör hon nu
Blott med sin åsyn. Vi erkänne
Ju begge, att vi se i henne
Skönheten sjelf i lefvande gestalt.
Hon, med ett ord, förenar allt:
De klassiskt regelbundna dragen
Med de romantiska behagen,
På en gång gratie och sylfid.
ROMAN.
Häck mig din hand, så sluta vi vår strid.
GRÖN.
Nu, låt oss gå! Tack, mina vänner,
För nöjet som jag kännt och länge känner
Af denna tvist emellan Son och Far.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
