Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - För mig sjelf - Till naturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
Natten ut mod mig’.
Dä all kraft hon tömmer
Ur mm vissna kropp,
D n mig lifvar opp.
TILL NATUREN,
H
vad du var skön, då du min ungdom smekte,
Natur! och hvad jag då var säll!
Som barnet med sin mor, jag med dig lekte,
Sä mången sommarqvälL
Vid äldre är jag fann en lärarinna
I dig, så sträng och allvarsam;
Dock blef jag tjust, att allt sä sinnrikt finna,
Hvad jag hos dig förnam.
Jag ville tanka, men det för mig skymde,
Och hela tanken blef förspilld.
Hvad glädje dä att fånga den förrymde
Hos dig uti en bild!
Snart kan jag, ack! ej tänka mer, än leka:
Dock gläder mig din åsyn än.
Ocli skulle ödet mig den glädje neka,
Sä mins dig dock din vän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
