Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tron och Förnuftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
Allt söndrar, stjelper om, bevisar da
Förnuftets mognad! Barnet gör ju sä:
Allt rifver det, allt upp och ner det vänder,
Och bygger korthus, som en fläkt förstör.
«Så måste ske, då allting nytt man gör.
Ny är vår tid. Du såg, hnr Vestern lyste.
Liksom en annan sol der runnit opp
Och rakt mot den från Östern ställt sitt lopp.
En vådeld var det blott, hvarvid man ryste.
Men se, nr detta bål, en Phoenix lik,
Uppflög den nya tid, som nn lik våren
Kring jorden far, på glans och värma rik,
Och allt upplifvar, som ej tärts af åren.
Sjelf ung igen, han vill omkring sig allt
Ny ungdom ge, ny kraft med ny gestalt.))
Naturen alla år föryngras åter,
Ej menskligheten. Högre blott hon går;
Men steg för steg; och trappan, der hon står,
Ej ntan hennes fall sig bryta låter.
De höga Alper likt, som stå emot
Allt tidens våld, allt elemcntrens hot,
Har tankeverlden berg, åt himlen höjda,
Af intet jordskalf brutna eller böjda.
Ett sådant berg är det, der Han, hvars ord
Blef nådens budskap kring en syndfull jord,
Sin Kyrka som ett himlens förhus ställde.
Der står hon tryggad, som Han sjelf har sagt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
