Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tron och Förnuftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
Frun ljusets strålar ned till fibrerna i gräsen,
Allt klyft och vägt ocli mätt — oeli till livad häpen höjd
Har du ej bragt all konst och .slöjd?
Men om du menskan till ett högre syfte
Upp öfver tiden, öfver jorden lyfte,
Var det ej se’n det lefvande, från skyn
Nedkomna Ordet öppnade din syn’?
Dock icke nöjd att egna dig all äran
Af den om menskorätt upplysta blick,
Af det med trygghet fria samhällsskick,
Europa vunnit af den christna läran:
Djerfs du med den förneka ock dess Gud.
Med ditt signet ej endast lagens bud,
Men alla trons artiklar du beseglar;
Och slipar så ditt synglas, att du allt
Ser bli till intet. Blott dig sjelf, ett kallt
Och dödt benrangel, du till slut der speglar.
O! säg mig då, livad tröst kan menskan fä af dig,
Att i förtviflans djup hon ej rnä störta sig?
Kan du från synd och död befria?
Kan du förlika nåd och rätt?
Kan du för Adams fallna ätt
"Fullborda denna profetia,
Som höjt hos alla folk sin röst,
Som talar i hvart dödligt bröst:
Att friden, flydd ur menskans boning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>