Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vid generalskan Armfelts död 1803
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
319
VID GENERALSKAN
MARIA CATHAE. AEMFELTS DÖT)^
1803.
G_
amie, fattige och svage,
Barn och enkor utan stöd!
Gråten, sörjcn hennes död:
Evigt sin förlust beklage
Detta tempel, denna bygd,
Vittnen till en sällsynt dygd!
Ja, sällsynt, sällsynt är, bland laga som bland höga,
Ett hjerta, sådant hennes var:
Så of ver jorden lyft, der englar trifvas föga,
För jordens barn likväl så varmt till åldrens da’r.
Ur skyn ännu en tår föll ner af hennes öga,
Då till en bättre verld ur denna hon försvann,
Der hon de Hosta af oss fann
Så usla — och ända åt himmelen så tröga!
Andäktig utan ståt, hon bar — ej fruktlös god —
En känsla i sitt bröst af sann och verksam mening.
Ej kärleken till Gud i skönare förening
Med kärleken till menskor stod.
Men i tiden skulle pröfv;»–
Afven detta hjerta än.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
