Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ANMÄRKNINGAR.
Sid. 49.
Efter Cajanus.
Johan Cajanus, e. o. professor vid Åbo Akademi, utmärkte sig
såsom Cartesian och lär dött 1692 i sin bästa ålder. Hans minne lefver
hos finska folket i den förträffliga sång, som är intagen i Finska
Psalmboken under N:o 278. Språkens alltför stora olikhet både till
grammatik och ordförråd torde ursäkta bristerna i denna efterhärmning, som,
ehuru fem strofer kortare än originalet, sökt, med bibehållande af dess
versart, ge åtminstone en skymt af dess tankar och bilder, då den
omöjligen kunnat visa det på en gång musikaliska och pittoreska, som ligger
i sjelfva språket, i dess diminutiver och freqventativer, såväl som i dess
naturen efterhärmande ljud, dess glans och rikedom i allt hvad blotta
ord och deras sammanfattning, böjning och ordning kunna hafva
sinnrikt, målande och harmoniskt. I rektor Almqvists Svenska Språklära
finnas stycken af en annan, orimmad öfversättning, som bättre uttrycker
originalets anda.
Sid. 323.
Att än ej hel bland oss, oaktadt dagens flärd,
Försvann den gamla kristna dygden.
Enkefru generalskan, friherrinnan Maria Catharina Armfelt
var född år 1728 på Skogaholms bruk i Nerike. Hennes fader var en
friherre Wennerstedt, president i Göta Hofrätt, och hennes mor en
friherrinna Hjerta. Hon blef gift år 1756 med baron Magnus W.
Armfelt, då kapten vid Åbo läns linieregemente, sedermera
generalmajor och landshöfding öfver Åbo och Björneborgs län. Efter närmare
fyratio års äktenskap, hvarunder hon beviste sig en så huld maka, som
öm mor, blef hon enka år 1795. Under sitt vistande såväl på boställen
i S:t Mårtens, Nousis och Wirmo socknar, som i synnerhet på egna
sätesgårdar, Wiurila och Åminne i Haliko, der hon tillbragte de tolf
sista åren af sin lefnad, gjorde hon sig förtjent af alla sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 02:24:19 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/fmfdikt/3/0411.html
