Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svante Sture. Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
INLEDNING.
Fädernesland! Du är ej blott ett hem,
Likt svalans bo och likt Jerusalem,
Då dit från landsflykt kom den frälsta fången.
Du är ett tempel, vid hvars dörr jag står
Och ser, så långt mitt häpna öga når,
Af stora minnen full den djupa gången:
Du är också en egendom, en gård,
Der flit och trohet finna bröd och vård.
Ett rättvist lof jag dina tegars gröna
Och dina grufvors blåa skatt bör ge.
Men när jag for att dina landskap se,
Så af historien, som naturen skona,
Uppå en ättehög jag steg en dag
Och tänkte rörd: jag är då, äfven jag,
I gamla Svithiod, i det höga, ljusa,
Der friska vindar, stolta böljor brusa
Fritt på hvar sida, kring dess berg och haf;
Och der ur Carlars och Gustafvers graf
En ande uppstår, för hvars åsyn lika
Envåld och sjelfsvåld, skrock och otro vika.
Då hviskade till mig en forntids-röst:
Qväf ej den tack, som sväller i ditt bröst;
Utgjut den i en sång, ej hög och präktig,
Men hvilkens ton och ämne du är mäktig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
