Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svante Sture. Sjette sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
Då går han in i kyrkan, faller ner
Vid altaret och för lians hemkomst ber.
Nu blir han bönhörd. Som jag nyss fick veta,
Kung Gustaf väntar hem sin systerson.
Också skall systern, sedan fru Margreta
I Eevel dödde, hemtas derifrån.»
«Så är hon död! ske Herran pris, som henne
Från all sin sorg förlossade så snart!»
Skrek lilla gumman, som nu kom med fart
Att gripa ordet. «0ch de unga tvenne,
Så få de komma i sitt land igen!
Hvad jag är glad att se de kära än!
B ri gitt a bråddes på sin far, men brödren
Var lik sin morbror ännu mer än modren.
Den arma frun! fast hon en Wasa var,
Och med en Brahe gift och med en grefve -
Den titeln är väl stor, fast Sverge har
Blott riddersman, som icke större blefve,
Om de sig grefvar eller förstår skrefve -
Den arma frun! så säger jag ändå,
Fast kungen hennes bror här skulle stå.
En bödelsyxa slet det kära bandet
Med första maken; för den andras brott
Hon måste fly slägt, vänner, hela landet;
Och barnen föddes, ack! till sorger blott:
Först faderlösa, (på det sättet blifna!)
Se’n af en styftars svek i landsflykt drifna!
Förgäfves kungen både barn och mor,
Från Viborg farna, ropade tillbaka:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
